Hotell i Cameron

David William Donald Cameron, baron Cameron av Chipping Norton, PC, född 9 oktober 1966 i London, är en brittisk politiker, som var Storbritanniens premiärminister från 2010 till 2016, ledare för det Konservativa partiet från 2005 till 2016 samt Storbritanniens utrikesminister från 2023 till 2024. Han var dessutom ledare för oppositionen från 2005 till 2010 samt ledamot i underhuset för valkretsen Witney från 2001 till 2016. Han har identifierat sig själv som "one-nation konservativ" och har förknippats med både ekonomiskt liberala och socialliberala ställningstaganden. Cameron föddes i London i en familj av den övre medelklassen och utbildades vid Heatherdown School och Eton College och inledde därefter högre studier vid Brasenose College, Oxford. Från 1988 till 1993 arbetade han på den konservativa forskningsavdelningen och assisterade senare den konservative premiärministern John Major. Han lämnade politiken för att arbeta för Carlton Communications under 1994. Han invaldes som parlamentsledamot 2001 och tjänstgjorde i oppositionens skuggkabinett under den konservative ledaren Michael Howard och efterträdde Howard som ledare för Konservativa partiet 2005. Cameron omformade det Konservativa partiet, intog en alltmer socialliberal hållning och introducerade en så kallad "A-lista" för att öka antalet kvinnliga och konservativa parlamentsledamöter från etniska minoriteter. Efter parlamentsvalet 2010 ledde intensiva förhandlingar till att Cameron blev premiärminister för en koalitionsregering med Liberaldemokraterna. Hans ämbetsperiod präglades av de pågående effekterna av den globala finanskrisen; dessa innebar ett stort underskott i statsfinanserna som hans regering försökte minska genom åtstramningsåtgärder. Hans regering genomförde storskaliga förändringar inom sjukvård och välfärd, stramade åt invandringspolitiken och reformerade utbildningsväsendet. Regeringen ansvarade för de olympiska spelen i London 2012. Camerons regering privatiserade också Royal Mail samt legaliserade samkönade äktenskap i England och Wales. Internationellt ingrep Camerons regering militärt i det första libyska inbördeskriget och beordrade bombningar av Islamiska staten. På hemmaplan genomförde hans regering folkomröstningen om röstningsreformen 2011 och folkomröstningen om skotsk självständighet 2014, vilka båda föll i linje med Camerons egna ståndpunkter. När hans parti oväntat säkrade en majoritet i parlamentsvalet 2015 fortsatte han som premiärminister i en enpartiregering. För att uppfylla ett av vallöftena genomförde Cameron en folkomröstning om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU 2016. Han stödde kampanjen Britain Stronger in Europe för att Storbritannien skulle stanna i EU. Cameron avgick som premiärminister efter det att folkomröstningen resulterat i att Storbritannien skulle lämna EU och efterträddes av Theresa May. Efter sin ämbetsperiod lämnade Cameron sin plats i underhuset i oktober 2016 och var president för Alzheimers Research UK från 2017 till 2023. Under en regeringsombildning i november 2023 utnämndes Cameron till utrikesminister av den konservativa premiärministern Rishi Sunak och tilldelades en pärsvärdighet som "Baron Cameron av Chipping Norton", vilket gör att han nu sitter i överhuset på livstid. Cameron har fått beröm för att ha hjälpt till att modernisera det Konservativa partiet och för att ha minskat Storbritanniens ärvda nationella underskott som premiärminister. Han har dock fått kraftig kritik för folkomröstningen om medlemskapet i EU, vilket i slutändan ledde till att Storbritannien lämnade EU 2020 och till att han avgick som premiärminister. Dessa händelser ledde till en långvarig period av politisk instabilitet under resten av decenniet.

Källa: Wikipedia